Panasonic Leica DG Vario Elmarit 50-200mm f/2,8-4,0 ASPH Power O.I.S (för Micro 4/3)

Panasonic Leica DG Vario Elmarit 50-200/2,8-4 ASPH Power O.I.S

Högklassig telezoom för Micro 4/3-systemet, med bildvinkel motsvarande 100-400mm brännvidd i 35mm fullformat. Optisk bildstabilisering ger dig skarpa bilder på frihand, även om ljusförhållandena inte är de bästa eller om du är darrig.

Ett flertal linselement i påkostade lågspridande och högbrytande glastyper bidrar till låg grad av optiska aberrationer, god skärpa och färgåtergivning över hela bildytan och ett kompakt format.

En ljusstark och högkvalitativ telezoom passar bra till bilder på t ex vilda djur, fåglar, sportfoto (inom- och utomhus), natur, porträttfoto och andra motiv på medellånga till långa avstånd.
 

Utmärkande egenskaper

• Kompakt och lätt telezoom med fin ljusstyrka
• Optisk bildstabilisering kompatibel med Panasonic Dual I.S. 1 och 2
• Snabb, tyst och exakt autofokus lämplig för rörliga motiv och videoinspelning
• Fukt-, damm och köldskyddad konstruktion
   

Brännvidd 200mm, bländare f/5,6.

Optiskt
Som alla objektiv i Panasonics Leica-serie så är Elmarit 50-200 mycket påkostat såväl mekaniskt som optiskt. Optiken består av en fin kombination av diverse "exotiska" linselement - allt från lågspridande till ultralågspridande och högbrytande glas. Dessutom inhyser den två stycken asfäriska linselement. Denna kombination ger goda förutsättningar för låg grad av sfärisk och kromatisk aberration, låg distorsion, hög skärpa och god färgåtergivning - dessutom i ett kompakt format i förhållande till ljusstyrkan och brännvidden. God ljusstyrka, i kombination med långa brännvidder och avrundad bländaröppning ger möjlighet till mjuk och stillsam teckning av motivdelar utanför fokus (bokeh).

Panasonics Nano Surface-antireflexbehandling minimerar interna reflexer och ströljusproblematik - för renare bilder med korrekta färger och hög kontrast.

Mekaniskt
Optiken har stomme och exteriör i lättmetall, och vi förväntar oss som brukligt snäva toleranser och mycket god känsla i fokus- och zoomreglage. Den optiska bildstabiliseringen är av typen Power O.I.S och har även stöd för Panasonics Dual I.S. 2. Detta innebär att optikens bildstabilisering kan kombineras med kamerans inbyggda bildstabilisering, vilket ger stabiliseringseffekt som motsvarar upp till 5 steg kortare slutartid (med kompatibla kamerahus).

Autofokusmotorn är av stegmotortyp, vilket ger tyst och följsam fokusering, lämplig för både stillbild och filmning. Fokuseringen sker internt, utan att objektivet ändrar storlek eller roterar.

Skyddat
Panasonic Elmarit 50-200 har integrerat skydd mot fukt, stänk och damm. Det kan dessutom användas vid temperaturer ner till -10 °C (dvs invändig temperatur i optiken). Detta utökar möjligheterna att använda objektivet när förhållandena inte är de allra bästa, speciellt om det kombineras med något av Panasonics skyddade kamerahus.

Brännvidd 200mm, bländare f/6,3.

Bildkvalitet
Till stor del av bilden är skärpan hög redan på största bländaröppning genom hela zoomomfånget, och som bäst resultat får man om man bländar ner ett steg. Längst ut i kanterna faller skärpan en aning på respektive största öppning, men softare kantskärpa är sällan något större problem i praktiken på dessa brännvidder (så länge man inte fotograferar enbart tegelväggar eller dylikt).

Övriga optiska egenskaper som t ex kromatisk aberration, distorsion etc håller sig inom låga och försumbara nivåer. Bokeh och motljusegenskaperna får också mycket väl godkänt betyg.

Plus- och minus-egenskaper samt slutsats finner du längst ner på denna sida.   

Brännvidd 200mm, bländare f/4.

 

Brännvidd 50mm, bländare f/5,6.

 

Brännvidd 156mm, bländare f/4.

 

Brännvidd 200mm, bländare f/4.

 

Brännvidd 66mm, bländare f/5,6.

 

Brännvidd 84mm, bländare f/3,5.

 

Brännvidd 53mm, bländare f/4.

 

Brännvidd 50mm, bländare f/2,8.

Samma motiv som ovan på 50mm f/5,6 ->>

Samma motiv som ovan på 92mm f/3,5 ->>

Samma motiv som ovan på 92mm f/5,6 ->>

 

Brännvidd 88mm, bländare f/5,6.

 

Brännvidd 200mm, bländare f/5,6.

 

Brännvidd 200mm, bländare f/4.

Samma motiv som ovan på 50mm f/2,8 ->>

 

Brännvidd 50mm, bländare f/4.

 

Brännvidd 200mm, bländare f/4.

Plus
+ Mycket bra skärpa till stor del av bilden genom hela zoomomfånget på respektive största bländaröppning
+ Tyst och snabb autofokus
+ Försumbar kromatisk aberration
+ Låg distorsion
+ Relativt låg vinjettering
+ Mycket kort närgräns och bra förstoring på 200mm brännvidd
+ Inbyggd och mycket effektiv bildstabilisering (speciellt med Dual I.S. 2-kompatibla kameror)
+ Känns mycket gediget byggt 
+ Väderskyddad konstruktion
+ Liten och smidig med tanke på ljusstyrka, motsvarande brännvidder & zoomomfång
+ Motljusskydd ingår

Minus
- Kantskärpan hade kunnat vara bättre på full öppning, (men har i regel också mindre betydelse på dessa brännvidder)
- Ej fast ljusstyrka genom hela zoomomfånget (men med fast ljusstyrka hade objektivet förmodligen blivit större, tyngre och dyrare)

Slutsats
Den kanske största fördelen med Micro 4/3-systemet är i mitt tycke att kameror och objektiv är förhållandevis små och lätta jämfört med system som använder sig av större sensorer, och som detta objektiv är tydligt tecken på. En likvärdig telezoom med motsvarande bildvinkel och ljusstyrka till en fullformatskamera skulle bli mycket större och tyngre. 

Bygg- och bildkvaliteten i Panasonic Leica DG Vario Elmarit 50-200/2,8-4 ASPH Power O.I.S är överlag mycket hög och betyget blir givetvis därefter.

 Testad av Mats 2018-04-16.

Bilderna ovan tagna med en Panasonic Lumix DC-GX9.

 

Micro 4/3 versus 35mm (fullformat)
Hur brännvidd, ljusstyrka och skärpedjup hänger ihop med olika sensorstorlekar är inte alltid så lätt för den som inte är insatt. Det är ju inga kunskaper som man föds med direkt, och eftersom vi märkt att det ofta förekommer missuppfattningar om vad som egentligen sker så ska vi försöka oss på att förklara lite kort om vad som påverkas eller inte. 

1: Brännvidd! Olika storlekar på filmformat är inget nytt och har förekommit långt innan den digitala kameran ens var uppfunnen, och brännvidd är faktiskt alltid brännvidd oavsett film- eller sensorstorlek. Det är alltså inte brännvidden i sig som förändras i takt med storleken på film eller sensor, utan endast bildvinkeln, och där ex.vis en mindre sensor ger en snävare bildvinkel, men som då ger samma effekt och bildutsnitt som om brännvidden vore längre. Exempel: 25mm brännvidd på en Micro 4/3-kamera eller ~31-33mm på en APS-C (vilket varierar beroende på kameratillverkare), ger motsvarande bildvinkel som ett 50mm normalobjektiv på en 35mm-fullformatskamera. Inget format är rätt eller fel, men 35mm har blivit ett mer vedertaget format som man gärna utgår ifrån eftersom det är det vanligast förekommande bildformatet sedan lite drygt 100 år tillbaka, och det många idag kallar "fullformat" eller småbildsformat som det kallades innan digitalkamerorna tog över. Men en normaloptik för en inbiten mellanformatsfotograf ligger istället på brännvidder runt ~80-100mm, lite beroende på varierande sidförhållanden från 6x4,5 till 6x9 cm osv. Så vilken brännvidd som anses vara "rätt" beror mest på vilket bildformat man är van att tänka i, men glöm inte att brännvidd är alltid brännvidd utan någon som helst hänsyn till film- eller sensorstorleken.

2: Ljusstyrka! Objektivets ljusstyrka påverkas aldrig av olika sensorstorlekar, (vilket tyvärr många fått om bakfoten). Ett 50mm f/1,4 objektiv ger exakt samma slutartider på samma bländare och ISO-tal oavsett om det sitter på en Micro 4/3 kamera eller fullformatskamera, men naturligtvis bara så länge det inte finns ljusa och mörka partier i motivet som påverkar exponeringen pga den förändrade bildvinkeln och utsnittet. Mäter man ljuset mot t ex ett enfärgat gråkort under exakt samma ljusförhållanden och med samma bildutsnitt så kommer också exponeringen att bli densamma. Men F-ljusstyrkan som tillverkarna uppger på objektiven är sällan exakta, så det kan skilja något tredjedels steg hit eller dit.

3: Skärpedjup! Med samma brännvidd och samma bildutsnitt så påverkas skärpedjupet till det större ju mindre sensorn är, och skillnaden i skärpedjup mellan Micro 4/3 och fullformat är ca 2 bländarsteg. Man får alltså en suddigare för- och bakgrund på bländare f/1,4 med t ex 50mm på fullformat än vad man får med samma objektiv och bländare på en Micro 4/3 och APS-C kamera. Men detta gäller alltså bara så länge bilden har samma utsnitt, och för att få samma utsnitt med en mindre sensor behöver man öka avståndet mellan kamera och motiv och därmed ökar även skärpedjupet. Ifall man däremot står kvar på samma punkt och fotograferar med 50mm brännvidd på samma fokusavstånd och bländare med båda kamerorna, så kommer inte skärpedjupet att skilja nämnvärt mellan Micro 4/3 respektive fullformat. Det som istället händer är som tidigare nämnt att bildutsnittet förändras till en snävare bildvinkel och det ger upplevelsen av att brännvidden ökar.

4: Diffraktion! Är en effekt som uppstår i objektiven på små och riktigt stora bländaröppningar, och som oftast resulterar i synbart försämrad skärpa och detaljåtergivning (kan dock variera kraftigt beroende på hur skarpt objektivet är på respektive bländare, vilket också varierar mellan olika objektiv). Diffraktion påverkas också precis som skärpedjupet till viss del av sensorstorleken, och ungefär i samma skala som brännvidden, dvs 2 bländarsteg mellan Micro 4/3 och fullformat där f/8 motsvarar f/16 i diffraktion, men till skillnad från skärpedjupet så är diffraktion mer konstant och varierar inte mellan olika brännvidder och fokusavstånd på samma sätt.

5: Närgräns! En annan fördel som automatisk uppstår med ett mindre sensorformat är att närgränsen minskar och förstoringsgraden ökar. Som exempel kan vi ta en 300/4 optik till Micro 4/3 och jämföra det med en 600/4 för fullformat som båda ger samma bildutsnitt på respektive format. Närgränsen på fasta 300mm objektiv ligger vanligtvis runt 1,5m, medan 600mm-objektiv har en närgräns på närmare 4,5m. Det går alltså att få små motiv som t ex småfåglar att täcka upp en större del av bilden tack vare kortare närgräns och mindre brännvidd.

6: Brusegenskaper! Att bildbruset ökar i takt med högre ISO-tal och små sensorer med en högre pixeltäthet är nog knappast någon nyhet idag, så är det och kommer förmodligen mer eller mindre alltid att vara. Men den digitala tekniken går hela tiden framåt med stormsteg och skillnaderna i brusnivåer mellan olika sensorstorlekar har faktiskt minskat senaste åren rätt rejält, särskilt så länge man inte går upp på allt för höga ISO. På låga ISO runt 100-200 kan det det idag vara betydligt svårare att avgöra vilken sensorstorlek som använts genom att bara titta på bilderna, och i vissa fall ända upp till ISO 1600-3200 eller ännu högre. Men detta skiljer också väldigt mycket mellan olika kameramodeller och tillverkare, det finns liksom ingen direkt regel att gå efter och brusnivåerna följer heller inte "cropfaktorerna" i lika hög grad som gäller för objektiven och dess brännvidder. 

Allt det här kan säkert kännas lite krångligt och svårt att ta in för den som inte redan är insatt, men vi tycker att detta är viktigt att känna till och att dessa egenskaper heller inte är några problem i praktiken. Det handlar snarare om att tänka rätt och utnyttja de egenskaper som påverkar skärpedjupet på bästa sätt. Många har t ex fått för sig att man inte kan fotografera porträtt med kort skärpedjup med en Micro 4/3 kamera, vilket ju inte stämmer alls med verkligheten, och tänker man tvärtom så skulle man inte ju kunna fotografera t ex landskap med stort skärpedjup med större sensorer heller, vilket också är en felaktig uppfattning.